Vad är en dagvattenutredning och när behövs den?

Många kunder kommer till oss med frågor om krav som ställts på dem från framför allt kommuner inför att de ska bygga hus eller annars förändra markförhållandena på sina fastigheter. Bland dessa frågor brukar dagvattenutredningar ställa sig utmärkande. Vad är det? Varför måste jag göra en?

Dagvatten kan lösryckt användas som samlingsterm för allt tillfälligt vatten som kommer från nederbörd men som inte omedelbart blir del av grundvattenmagasinet eller permanenta ytvattenförekomster så som sjöar och floder. I den här bemärkelsen är det synonymt med ytavrinning. Men dagvatten kan även i bredare bemärkelse innefatta de åtgärder som kan tas i anspråk för att fördröja eller magasinera den ytavrinning som kraftig nederbörd kan ge upphov till.

Vid stadsplanering dimensioneras vanligtvis dagvattensystemen efter stadens tänkta storlek och historisk nederbörd. Allt eftersom samhället växer och förändringar i nederbördsregim så som de som klimatförändringar tros skapa, ökar belastningen stadigt på befintliga dagvattennät. Ett ledningssystem som tidigare klarade ett kraftigt skyfall kan idag vara helt otillräckligt. Grönytor som tidigare kan ha bromsat ytavrinning kan ha ersatts av asfalterade gator eller parkeringar, skyfallen kan ha blivit kraftigare.

Inom detaljplanelagda områden brukar kommuner ofta ta fram riktlinjer för vilka flöden som det lokala dagvattennätet bör ta emot för att inte förorsaka översvämningar och eventuella skador på infrastruktur och människor. Det är vanligtvis upp till enskilda fastighetsägare att se till att förändringar i markanvändningen på deras fastigheter inte bidrar till att dagvattennätet överbelastas.

När man bygger hus eller anlägger ytor ersätter man vanligtvis naturlig mark eller andra relativt permeabla ytor med hårdgjorda tak och asfaltsplan. Konsekvensen blir att nederbörd som tidigare infiltrerat i den permeabla marken bildar ytavrinning som vanligtvis går nedströms för att ansamlas i antingen dagvattennätet via brunnar, eller i låglänta områden som riskerar att översvämmas.

En dagvattenutredning uppskattar och jämför de väntade flödesvolymer som marken i nuläget ger upphov till med de väntade volymer som kan uppkomma efter en eventuell förändring. Om denna är betydande kan även dimensionering av fördröjningsåtgärder göras. Inom ramen för dagvattenutredningen ser man även till eventuell påverkan på nedströms fastigheter och om flödesförändringar kan ha negativa konsekvenser för dessa. Ibland efterfrågas även flödesjusterad föroreningsbelastning där halten urlakningsprodukter i dagvattenflödet måste uppskattas. Detta sker ofta när avrinningsområdets recipient är speciellt känslig för variationer i ämneshalter, eller redan är förorenad och det finns ett intresse i att sänka dess belastning.

Normalt sett efterfrågar kommunen att utredningen skall utgå ifrån typnederbörder med en viss återkomstperiod. Vanligtvis ligger denna mellan tio till hundra år, ofta pratas det om 10-årsregn. Årtalen här syftar till sannolikheten att ett regn av en given magnitud sker, där ett mindre regn sker oftare. Ett tioårsregn har 10% chans att inträffa varje år, så ett givet område upplever stokastiskt sett fem tioårsregn under en femtioårsperiod, dock inte nödvändigtvis en vart tionde år.

Typnederbörden hjälper kommuner att dimensionera sina VA-system efter vad som bedöms som sannolikt att inträffa och dagvattenutredningar utgår sedan från dessa värden när man ser till vad varje fastighet får bidra med i termer om avrinning.

Philip Johansson